Dalstorp socken fram till början av 1900-talet.
Socknen omnämnes första gången 1342.
Dalsatorps gäld omfattade vid reformationstiden samma socknar som nu (utom moderförsamlingen annexerna Hulared, Ljungsarp, Nittorp och Ölsremma).
Sockennamnet är givet efter gården Dalstorp (Prästegården). Om namnformerna se denna gård.
Överflyttning till annan socken: Knestorp nr 4 Skomakaregården till Nittorps socken år 1889.
Baltås.
(Balt, är urspr. fornsvenska genitiv av mansnamnet Balte)
Tidigare namn: Balthoss 1546, Baltoss 1547, [Bastee 1548, Bolnes 1548] , Balteååss(gierde) 1548, Balteås(egerde) 1549,[Balltto 1550 Boltåss 1550] Baltås(s)a 1551 1557, Baltåss 1552 1684, Baltås 1568 1877.
I kyrkobok [Båltås 1564] Baltååsen 1669
Sedan 1548 upptagas två gårdar, som sent fått särskilda namn. Om en åker se Långared.
Byn ligger på en höjd.
Nr. 1 Södra (Baltås) frälseh. 1 mtl.
Tidigare namn: Södreg. 1703 1877, Söreg 1709 1725, Sörg. 1777 1825, Södra 1908
Nr 2 Norra (Baltås) skatteh. 1 mtl.
Tidigare namn: Nolg. 1698 1825 Nohleg. 1725 Norreg.
1877 Norra 1908
Boarp.
(Bo, är urspr. fornsvenska genitiv av mansnamnet Bo, -arp för -torp)
Tidigare namn: Bowathorp 1393, Bodorp 1461 medeltidsbrev, Boorp 1546, Boarvp 1547, Boarp 1548, Boarp 1550, Boörp 1593, Boarp 1877.
Sedan 1548 upptagas två gårdar, som sent fått stadgade namn.
Nr 1 Norra (Boarp) frälseh. 1 mtl. Hette tidigast Persgården efter Peder
(Pär) 1635-91.
Tidigare namn: Persgården (Pä-) 1684 1700, Nolgården 1703 1825, Norregården 1877, Norra 1908
Nr 2 Södra (Boarp) skatteh. 1 mtl.
Tidigare namn: Södre 1691 1795, Söre 1696, Söregården 1692 1725, Södregården 1697 1805, Sörgården 1815 1825,
Södergården 1877, Södra 1908
Borrarp.
(Borr måste väl urspr. vara fornsvenska genitiv av ett för övrigt ej känt fornsvenskt mansnamn Borre, -arp för -torp)
Tidigare namn: Borrathorp 1423 medeltidsbrev, Barrathorpp 1442 medeltidsbrev, Borrorp 1546, Borratorp 1547, Borrarp 1685 1877, Borrarp 1685 1877.
Omtalas under medeltiden.
Små ättehögar finnas vid gården.
Nr 1 första g. reduktionsjordebok 1685, jordaboken 1687, frälseh. 1 mtl.
Nr 2 Stockakvarnen 1685, jordeboken1687, frälsekvarn. Erhöll 1877
nr 2. Hör under Borrarp nr 1. Belägen å Ekered Ag:s ägor. Om namnet jämför Stockabron.
Tidigare namn: Borrarps qvarn 1691 1825, Borrarpa qvarn 1737 1805, Borrarp Stoekeqvarn 1877, Borrarp Stockakvarnen 1908
Dalstorp.
(Att första ordet ledet, ej är ordet dal, utan genitiv av ett fornsvenska Dalse, framgår av såväl dialektuttalet som medeltidsformerna. Däremot är innebörden av det för övrigt ej anträffade Dalse oviss. Sannolikast förefaller, att det är ett gammalt namn på den invid liggande sjön, som nu kallas Dalstorps sjö. Det kunde i så fall vara uppkommet av äldre Dall-sii "Klar-sjö", sammansatt av ett tidigt förlorat fornnorddiskt adjektiv.
Dall (deall 'glänsande, lysande, klar') och fornsvenskans sä, biform till siö (jämför skrivningen Dalsiö-torp 1483).
I förbindelse med "socken", "gäll" användes i äldre tid vanligen form på -a (såsom ännu i dial.), även form på -e eller utan ändelse.)
Tidigare namn; Dalsathorp 1342 medeltidsbrev 1393 - 1442, StuDalsthorpa s. 1423 medeltidsbrev, Dalsatorppa s. 1473, Dalsiötorp 1483 medeltidsbrev, Dalsatorp s. 1490 medeltidsbrev, Dalstorp 1492 medeltidsbrev, Dalsatorp 1500 - 1540, Dalsatörp 1527, Dalstörp 1530, Gustaf 1:s registratur Dalsåtorps k. 1540, Dalstorpe gård 1546, Dalsatorpz S. 1546, Dalzatorp G. 1547, Dalsarp s. 1548, Dalstorps g. 1548, Dalstorpe 1548 1549, Dalsserpa s. 1550, Dalstorp 1551 1877, Dalstarp 1551 1552, Dalstörp 1593, Dallstorp 1552, Dalsarp 1574 1773, Dalsorp 1578 1629, Dallsarp 1607 1777, Dallsarpa 1607 Dalslerp 1660 1700.
Norrut nära Dalstorps sjö finnes ett gravfält av omkring 40 högar, varav
flera äro ansenliga. I söder vid sjöstranden är ett liknande fält med omkr. 20 högar.
I äldre jordeböcker upptages en jord (nr 2), under det Prästeggård sent införes.
Nr 1 Prästegården första g. jb 1687, 1719 kronoh. 3/4mål (med en kvarn).
Kyrkoherdeboställe.
Tidigare namn: Dalsatorps stom(s) 1540, Prästeg. 1725 1825 1908 Prästg. 1815, Prestg. 1877.
Nr 2 Prästegården en utjord ä. jbr klockarejord (kyrko-), saknas jordabok 1573, 1634-35. Erhöll jordabok 1877 nr 2. Hör under nr 1, men är till läget okänd (ingen skatt erlägges).
Ekered.
(Eke är antingen det fornsvenska. eke 'ekskog, ekvirke' (jämför Älmered, Äspered) eller möjligen det fornsvenska mansnamnet Eke, -red för -ryd 'röjning')
Tidigare namn: Ekerid 1461 medeltidsbrev, [Eliarid 1547] Ekered 1547, Eckere(e) 1548, Ekarid 1549, Eckaridtt 1550 Eckaredtt 1550, Eckared 1550,
Ekierid 1551 1586, Äk(i)erid 1552 1557, Äckerys(gerde) 1554, Eckeridh 1554 1588, Eckeridt 1557, Eckeredt 1613 1629, Eckered 1645 1719, Ekeryd 1576 1604, Ekerydt 1576, Ek(i)eridt 1577 1590, Ekeredt 1588 1622, Ekaredt 1590,
Ekaredh 1686 1694, Ekered 1604 1877.
I äldre jordaboken upptagas fyra gårdar och en åker (nr 6); senare har tillkommit en gård (nr 5). Om två andra gårdar se Torps by.
Nr 1 Lillegården frälseh. 1/2mtl.
Tidigare namn: Lilleg. 1684 1877
Nr 2 Storegården skatteh. 1 mtl.
Tidigare namn: Storeg. 1685 1877, Storg. 1815, Stora 1825
Nr 3 Kronogården kyrkoh. (präste) 1 mtl. Hade 1767-1825 nr 1.
Tidigare namn: Cronog. 1685 1758 Kronog. 1761 1877)
Nr 4 Månsagården skatteh. 1 mtl. Namnet synes från början ha varit
Håkan Månssons gård. Måns upptages 1578, jordaboken 1619-40.
Tidigare namn: Lilleg. 1690 Lilleg. el. Håckan i Monssonsg. 1694 Håkan Månss:g. 1691 Håkan Månsonsg. 1693 Månss§g. 1692 Månsag. 1697 1877
Nr 5 Ågården 1657, frälseh. 1/4mtl. Hade 1719-1825 nr 1.
Nr 6 en åker kyrkoåker, saknas jordeboken 1632-35. Erhöll jordeboken 1877 nr 6. Är till läget okänd.
Gundlabo.
(Gundla är fornsvenskans genitiv av kvinnonamnet Gunhild
(senare Gunilla, Gunnla, Gundla); -bo av -boda)
Tidigare namn: Gunnillabodha 1473, Gwnnellabo 1546, Gunnillaboda 1547,
Gunilleboda 1548, Gunillebo 1548, Gunillabo 1550 1616, Gunnillaboa 1550,
Gunnillabo 1568 1619, Gunillebo 1582, Gunillibo 1572, Gunnillebo 1574 1593, Gunilebo 1577, Gunnilaboo 1629, Gunnillo 1568 1569, Gunelle- 1580, Gunnelle- 1586 1604, Gunnele- 1590, Gunnella- 1597 1688, Gunnela1655 1691, Gunnellabodh 1632, Gunnillzbo 1607 1610, Gunlabo 1613 1825, Gunnla1680 1698, Gundlabo 1684 1877.
Sedan 1548 upptagas två gårdar, som sent fått särskilda namn, vilka icke användas i dagligt tal.
Nr 1 Nedregården frälseh. 1 mtl.
Tidigare namn: Rättareg. 1684, Nedreg. 1686 1877 Nedre 1696 1773.
Nr 2 Övregården skatteh. 1 mtl. Hade 1761-1825 nr 1.
Tidigare namn: Öfreg. 1703 1877 Öfre 1767 1825
Gunnarsbo frälseh. 1 mtl. (Gunnars -bo av -boda.)
Tidigare namn: Gwnnarsbo 1546, Gunnarsbo 1547 1548, Gunnarsbo 1550 1877, Gunarsbo 1557 1690, Gunnersbo 1604 1698, Gunnarssbodh 1632, Gunnessbo 1645 .
Gölingstorp
Tidigare namn: Gillingstorp 1548 1549, Göllestorp 1548, [Gollestorp 1549] Giölingst. 1551 1805, Gölingst. 1877, [Gilinxt. 1552, Gilixst. 1552, Giöttingztörp 1576, Göttningzt. 1578] Giolingztörp 1593, Giölningzt. 1597, Giöllingzt. 1665 1689, Göllingst. 1815 1825
Nr 1, 2 en tomt. 1 ä. jbr upptages dels en humlegård (jord, senare tomt), dels
en tomt, båda kyrko (den förra jb 1548 i Ljungsarps sn, den senare i Nittorps socken). Den förra saknas jb 1568-73, den senare jb 1554-57. Jb 1877 erhöll den ena nr 1, den andra nr 2. Båda äro till läget okända. (Skatt erlägges av Gölingstorp i Nittorps sn.)
Hjärtared.
(Hjärta synes böra vara ett mansnamn, i så fall gammal gen Hiarta(r) av fornsvenskans Hiort, i fornnordiska brukat som tillnamn, -red för
-ryd 'röjning)
Sedan 1548 upptagas två gårdar, som sent fått särskilda namn.
Tidigare namn: Hiärtharydh 1466, Hiärthorydh 1466, Hiärttharydh 1500, Hiärtrydh 1500, Giertarid 1546, Hye[r]tarid 1547, Hiertere 1548, Hiertarydt 1550 1588, Hiäridt 1577, Hiäridh 1569 1597, Hiäreedt 1590 1629, Hiäred 1613 1805, Hierterydh 1601, Hiereedt 1604, Hiäredh 1622 1650, Hjertared 1777 1877, Hiärttare 1693 1725
Nr 1 Södra (Hjärtared) kyrkoh. (klosterh.) 1 mtl (1548-50 frälseh.).
Tidigare namn: Söreg. 1684 1725 1692 1693, Söre 1696, Södreg. 1698 1767 Sörg. 1773 1825 Söderg. 1877, Södra 1908
Nr 2 Norra (Hjärtared) kyrkoh. (klosterh.) 1 mtl (1548-50 frälseh.). Hade i
Jordaboken 1761-1825 nr 1.
Tidigare namn: Öfregården 1684, Norreggården 1690 1877, Norre 1696, Norgården 1697, Nordgården 1698, Nolggården 1719 1825, Norra 1908 .
Horshaga
(Hors är det gamla ordet hors 'häst'. -haga är gammal plural- eller böjningsform av hage.)
Tidigare namn: Horshaga 1546, Horsahaga 1548, [Görshaga 1550], Horshaga 1568 1731, Hårshaga 1613 1650, Horsshagen 1607 1877, Horssahagenn 1610, Hårshagen 1622 1719
skatteh. i mtl.
Hökåsen
Tidigare namn: Höökåhssen 1680 Hökåsen 1685 1877
Höckåhsen 1694 1715
första gången i jordeboken 1680, frälseh. 1/4mtl. Ligger på en höjd.
Karsbo.
Kars är väl genitiv av Karl med mellan r och s utträngt, -bo)
Sedan 1548 upptagas två gårdar, som sent fått särskilda namn, vilka ej användas i dagligt tal.
Tidigare namn: Karsboo 1540, Karsbo 1546, Karsboda 1547, Karsboo 1547, Karlsbo 1548, Karsbode Karsbo 1550, Karsboda 1557 1877.
Nr 1 östergården frälseh. 1 mtl.
Tidigare namn: Östergården 1703 1877, Östregården 1725 1805, Östre 1773 1825
Nr 2 Västergården kyrkoh. 1 mtl. Hade jb 1761-4825 nr 1.
Tidigare namn: Wästergården 1703 1758, Wästregården 1725 1773, Wästre 1777 1825, Westergården 1877.
Knestorp.
Tidigare namn: Knekstorp 1413, medeltidsbrev [Kliekestorp 1546], Knegistorp 1547, Knestorp 1548, Knägistorp 1550, Knegstorp 1550 1640, Knekestorp 1551 1552, Knegestorp 1557 1613, Kneiestorp 1568 1569, Knestorp 1572 1877, Knestörp 1572, Knästorp 1577 1688, Knäkestorp 1578, Kneehstorp 1580 1582, Kneggestorp 1584 1586, Knegistorp 1590, Knegstörp 1590 1593, Knesstorp 1635 1680
En del av byn hör till Nittorps sn (se denna). 1550 upptagas tre
gårdar, vartill senare kommit ännu en (nr 5).
Flera högar finnas vid byn, dessutom högar och kummel i hagarna.
Nr 1 Rättaregården ä. jbr skatteh, 1/4intl,
Tidigare namn: Rättaregården 1684 1877, Rettaregården 1731.
Nr 2 Ödegården ä. jbr frälseh. 1 mtl (arv o. eget). Ödegården 1629 1877 .
Nr 3 Backgården ä jbr frälseh. 1 mtl (arv o. eget).
Tidigare namn: Baekegården 1607 1805, Bakagården 1629, Backagården 1670, Bakgården 1815, Backgården 1825 1877.
Nr 5 Tomten första g. jb 1649, frälseh. 1/4mtl. Saknade nr jb 1767-95, 1815.
Tidigare namn: Tompten 1649 1719 Tomptan 1665 1715, Tomten 1805 1877
Kumbo
Kum är urspr. fornsvenskans genitiv av mansnamnet Kumi (Komi), troligen kortnamn ar runstenarnas Tiplcumi , -bo av -boda.
Tidigare namn: Kwmaboda 1540, [Kongebo 1546 1547], Kwmnobo 1546, Kumoboda 1547, [Kungeboo 1546 Kongeboode] 1548, [Komba 1550] Kummobo 1551, [Kemebo 1552], Kummebo 1554, Kumebo 1569 1590,
Kummeboda 1593, Kombo 1568 1737, Kålnbo 1700, Kumbo 1574 1877, Kåmboodh (Ko-) 1632 1635, Kumbodh 1645, Kambo 1685 1709
Kärr
första g. jb 1574, kyrkoh. (klosterh.) 74 mtl. Nämnes redan under medeltiden.
Tidigare namn: Kär 1459 1466 1500, K(i)er 1574 1690, K(i)är 1577 1696, Kiäre 1580, Kieridh (Kiä-) 1582 1593, Kiaridh 1584 1586, Kiäredt 1588, Kierret (Kiä-)
1601 1645, K(i)err 1629 1825, Kiärr 1650 1725, Kärr 1877
Långared.
Långa är antingen genitiv av det fornsvenska och forndanska mansnamnet Lange 'den långe' eller best. form av adj. lång, -red för -ryd 'röjning'.
Tidigare namn: Langerödh 1540, Longarid 1540, Longarydh 1546, Langarid
1547, Långeree 1548, Långered(zgierde) 1548 1549, Longarid (Lå-) 1550 1597, [Lomgarid 1550] Longaridtt 1577, Långarydh 1576 1588, Långarydt 1576, Långareedt (Lo-) 1590 1619, Långared 1590 1877, Långeryd 1601, Långaredh
1650.
Sedan 1548 upptagas två gårdar samt en åker (se nedan). Gårdarna
ha sent fått särskilda namn, vilka ej användas i dagligt tal.
Nr 1 Västergården skatteh. 1 mtl.
Tidigare namn: Wästergården 1703 1719, Westergården 1877,
Westregården (Wä-) 1725 1737, Wästre 1758 1825
Nr 2 östergården skatteh. 1 mtl.
Tidigare namn: Östergården 1703 1877, Östregården 1725, Östre 1731 1825
Långared och Baltås,
Tidigare namn: Bowathorp 1393, Bodorp 1461, Boorp 1546 till 1548, Boarvp 1547, Boarp 1548, Bo arp 1550, Boörp 1593.
en åker. I äldre jordeböcker upptagas två kyrkoåkrar, en åker i Baltås
(1548 i Ljungsarps socken) och en åker (äng) i Långared (1548 i Nittorps socken) sedermera sammanförda till L. och B. en åker 1877
Mårekulla.
Måre är möjligen urspr. fornsvenska genitiv av växtnamnet måra (fornsvenska madhra, nu madra 'Asperula', -kulla är gammal plural eller böjningsform av ordet kulle.
frälseh. 1/2mtl.
Oset.
(Namnet tillkommer urspr. den plats, där Jälman rinner ur Dalstorps sjö. Namnet är best. form av fsv. os 'åmynning')
Omfattar en från 1600-talet upptagen kvarn samt ett i senare tid tillkommet ålfiske.
Nr 1 ett ålfiske införes jb 1877.
Nr 2 en kvarn första gången i jordaboken 1687, 1709 kronokvarn. Erhöll i jordaboken 1877 nr 2.
Tidigare namn: Odsqvarn 1687 1825, Od, en qvarn 1877.
Skogarp
(Skog är oklar; dial.uttalet och gamla skrivningar synas nämligen icke häntyda på ordet skog, och ett mot fornisländska skg 'skada, skadedjur o. d.' svarande ord (jämför då väl även svensk dialekt "gå i sko", dvs, gå utför, ta slut för någon) tycks icke giva en rimlighet, -arp för -torp)
ä. jbr. skatteh. 1 mtl.
Tidigare namn: [Skoborp 1546], Skogarvp 1547, Skoorp 1548, Schoarp 1550 1613, Skogarp 1557 1877, Skogorp 1573, Skogörp 1593, Skogzarp 1582 1601,
Skogearpph 1632.
Ett stycke från gärden finnes ett stort, runt kummel, liknande en ringmur.
Sonarp
(Son är urspr. fornsvensk genitiv av mansnamnet Sone, biform till Sune, -arp för -torp)
Tidigare namn: Sånorp 1546, [Sanarvp 1547], Sånnarp 1548, Sonnarp 1550 1601, Sånarp 1568 1877, Sonarp 1572 1590 Sonörp 1593, Sönarp 1578,
Sånnarp 1586 1697.
skatteh. 1 mtl.
Hade i jordeboken 1719-1825 nr 2. I äldre tid har även upptagits en jord i Sonarp.
Torp.
Tidigare namn: Torp 1546 1547, Tårp 1601 1635, Torp 1613 1877
Sedan 1548 upptagas två gårdar, urspr. hörande till Ekereds by (1572
skrives Ekierid torp). Gårdarna ha sent fått särskilda namn, vilka ej användas i dagligt tal.
Nr 1 Västergården skatteh. 1 mtl.
Tidigare namn: Wästergården 1703 1719, Wästregården 1725 1805, Wästre 1758 1825, Westergården 1877,
Nr 2 östergården skatteh. 1 mtl.
Tidigare namn: Östergården 1703 1877, Östregården 1725 1737, Östre 1758 1825.
Växtorp.
(Väx kan urspr. vara genitiv av det fornsvenska. mansnamnet 0 fegh, med biformen Ovagh, icke det fornsvenska mansnamnet Växande som t. e. ingår i Vcexandathorp, nu Väsentorp, Löts socken.
I ett urspr. Ovex-torp har då det begynnande o bortfallit på samma sätt som i det småländska Voxtorp av fornsvenska Ovaxthorp och det norska Fikstveit av fornnorska Ufixthueit)
Tidigare namn: Vägxthorp 1466, Växtorp 1500, Vextorp 1546 1547, Wex(s)torp 1548, Wex(s)torp 1550 1660, [Voxst. 1550 Bexstorp 1550], Vextörp 1572 1576, Wägstorp 1580 1697, Wegstorp 1582 1640, Wägztörp 1593, Wäxtorp 1597 1877.
Jordaboken 1550 upptagas sex gårdar.
Nr 1 Skattegården skatteh. 1 mil. Skatteg. 1622 1877
Nr 2 Haggården frälseh. 1 mtl.
Tidigare namn: Hageg. 1607 1737, Haggården 1650 1825, Hagagården 1805 Haggården 1877.
Nr 3 Backgården kronoh. 1 mtl (1550 skatteh. 1/2mtl).
Tidigare namn: Backegården 1604 1805, Backagården 1616 1670, Backgården 1815 1877.
Nr 4 Storegården frälseh. 1 mal. Hade jordeboken 1751-1815 nr 1. Hette tidigast Smedegården.
Tidigare namn: Smedegården 1622 1629, Smedzggården 1632, Smeagården 1635, Storegården 1684 1877.
Nr 5 Byagården frälseh. 1 mtl. Jordebokens förra namn Skomakaregården (efter Jons Sehomakare 1623) användes numera ej.
Tidigare namn: Skomackeregården 1629, Skommakaregården 1632 1699, Skomakaregården 1635 1877, Skommackaregården 1697 1698, Skomakgården 1815, Byagården 1908.
Nr 6 Källagården 1 mtl (1548-50 frälseh.) (Källa är troligen fornsvenska genitiv av mansnamn Kalle)
Tidigare namn: K(i)ellegården 1632 1825, Kiälegården 1635 1645, K(i)ällegården 1655 1719, Kiällagården (Kie-) 1670 1805, Källagården 1795 1877 .
Älmhestra.
(Älm är urspr., såsom av de äldsta skriftformerna framgår, det fornsvenska. alme 'almskog, almvirke', - hester 'beteshage' (förr 'bokskog') givit formen Almhestre, -hester, nu vanligen -hestra)
Tidigare namn: Älmerydh 1466, Älmeryd 1500, [Flehnosryt 1546, Elnnsrid 1547, Elmerydtt 1550, Elmesridh 1584, Elmeredh 1640 1650, Elmisrid 1582, [Elmusriid 1573], Elmsrydt 1576 1588 Elmsridt 1577, Elmsridh (Ä-)
1578 1597, Elmsredt 1590 1629, Elmsrydh 1601, Elmsredh 1613 1632, Elmessered 1635 1709, Elmssered 1660 1719, Ällmsere 1686, Elmeseredh 1691 1715, Elmersered 1725 1795, Elmestered 1758 1767, Elmensered 1805 1877, Älmhestra 1908.
1 mtl (1548-50 frälseh.)
Älmås.
(Älm är urspr., såsom av de äldsta skriftformerna framgår, det fornsvenska. alme 'almskog, almvirke')
Tidigare namn: Älmeas 1466, Älmeaas 1500, Elmoss 1547, Ölås 1548, Elnnås(s) 1550 1640, Elmås 1568 1877, El(l)måss 1578 1675, Älmås 1597 1682.
Sedan 1548 upptagas två gårdar, som sent fått stadgade namn. Byn ligger vid en höjd.
Nr 1 Västra (Almås) 1 mtl, tidigt upptaget 1/2mtl.
Tidigare namn: Wästergården 1703 1758, Westergården 1877,
Wästregården 1725 1805, Wästre 1773 1825, Västra 1908.
Nr 2 Östra (klimås) 1 mtl (1548-50 frälsell.). Hette
tidigast Jönsagården.
Tidigare namna: Jönsesgården 1694, Jönssagården 1697 1700,
Östergården 1703 1877, Östregården 1725 1805, Östre 1815 1825, Östra 1908.
Försvunna namn:
Namnen på flera torp under Hjärtared, vilka torp delvis redan på 1400-talet voro öde. De tillhörde emellertid icke allenast Dalstorps socken, utan även ett par angränsande socknar.
De namn, som nu icke finnas kvar, äro följande:
Sotanås. (Sot är fornsvenska genitiv av mansnamnet Sote)
Madra. 1466 ödetorp. (Namnets härledning är obekant)
Sutarebodha. (Fornsvenskans sutare 'skomakare')
Hyldholt. (Hyld är av okänd betydelse, -holt, biform till hult)
ref; SVERGES ORTNAMN ORTNAMNEN I ÄLVSBORGS LÄN PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA AV KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTÉN DEL VII: 1 KINDS HÄRAD NORRA DELEN AKTIEBOLAGET LJUS STOCKHOLM 1919